Lucka nr 8; berätta om ett klädesplagg som du minns från din barndom

Att gå på kalas. Att få ha på sig finklänningen och de svarta lackskorna med små rosetter på och mamma som kammar håret så att det ligger fint. Det var nog bland det bästa jag visste som liten, och det har liksom hållit i sig. Jag älskade att klä ut mig och klä upp mig och det gör jag än idag. Fast såklart, på mitt vis. Så Backstreet boys-halsbandet fick vara på vare sig det var skoldag eller födelsedagskalas. Mina idoler skulle ju alltid vara med, såklart. Nick Carter var ju ändå min framtida make.

Men det finaste, det var att få ha på sig den där vita prinsessklänningen med rosa detaljer som kändes fullkomligt magisk. Att få känna sig som en prinsessa och jag ville liksom ha på mig den varje dag. Men det var det som gjorde den så extra speciell, för den var så ömtålig. Man kunde ju inte leka i sandlådan eller laga låtsas chokladkakor av sand och jord blandat med vatten med en vit klänning på. Så den sparades för kalasen och festerna och allt det där som jag längtade efter. Att få känna mig som en prinsessa, med den där vita klänningen och lackskorna med rosetter på.