Miss Fisher's murder mysteries

Här är en liten serie som jag just börjat kolla på! Den handlar om en självutnämnd detektiv (miss Fisher) på 20-talet och har lite samma känsla som Agatha Christies Poirot/Miss Marple. Typ rolig, mysig plus som en riktig deckare = en kan lista ut vem mördaren är om en är smart nog. 20-talet är ju inte min favorit-period stilmässigt för egen del, men tycker att det är fantastiska kläder och miljön likså! Tipstips.

Breathless

Vill bara tipsa om en superduperbra liten serie som jag just kollat igenom! Breathless heter den och utspelar sig på ett sjukhus under 60-talet där vi får följa två systrar som arbetar som sköterskor samt tre doktorer och deras respektive. Alla har sin egna agendor och bakgrunder som påverkar dem och ingen tycks vara helt lycklig.

Jag älskar ju tv-serier och filmer som utspelar sig på 50-60-talet på grund av de fantastiska kläderna och detta är ingen besvikelse. Men det är ingen feel good-serie om vi säger så. Den romantiserar inte decceniet särskilt mycket, exempelvis med att vara hemmafru och ha en man som arbetar hela dagarna och har älskarinnor. Man fastnar liksom i allas livshistorier och blir ganska så glad över att man lever på 2000-talet ...

Hur som helst tycker jag att det var en superfin och himla spännande serie! Det enda tråkiga är att det endast blev sex avsnitt av det hela. Men den är väl värd att se! Puss

how I will love you until the end of time

Hejhej! Igår var ju cirka världens mest blandade dag! För det första var den ju superfin eftersom det var min och Aleksanders treårsdag vilket skulle firas. Men sen så hade jag ju också min redovisning som jag var stressad och nervös över. Dock gick den faktiskt ganska bra! Var nervös och tyckte att jag tappade bort mig lite, men mina snälla klasskamrater påstod att jag verkade säker och lugn. Så det kändes fint!

Efter skolan mötte jag upp min fina Kaar och så gick vi på stan lite innan vi skulle äta mat. Vi hade nämligen bokat en ganska sen bio då han egentligen skulle slutat sent, men så fick han sluta tidigare! Mat åt vi sedan på Bejing 8 på Magasinsgatan! Gott och kul, älskar när man beställer smårätter och flera olika. Mycket roligare liksom! Och som kompensation för att det bara fanns en variant av vegetariska dumplings så var de himlans goda. Som om denna lyx inte var nog så gick vi och åt kladdkaka på café till efterrätt, så bäst. Och sen var det dags för bio och popcorn.

Nu till biofilmen då; American Hustle. Jag hade kollat upp massa biofilmer och måste blandat ihop lite, för jag trodde att den utspelade sig på 50-talet. ICKE. Kunde inte varit längre ifrån hehe; den utspelade sig på 70-talet. Är ju inte mycket för den estetiken, men himla fint med discodans. Filmen overall var underhållande och rätt bra, men inte fantastisk liksom. Sjukt roligt att se Christian Bale som en tjockis med överkamning dock! Och Jennifer Lawrence roll var bra och jobbig. Tycker också att det är himla mysigt att gå bio, så glad att det fortfarande finns biografer, att de inte försvunnit liksom. Som en jättestor filmkväll. Puss!

A girl can't read this sorta thing without her lipstick on

Breakfast at Tiffany's var den första filmen jag såg med Audrey Hepburn i. Det är idag inte min favorit, men det finns så många små magiska saker. Hennes himla roliga och fina hår, hennes vackra kläder, romantiseringen av New York, men kanske framförallt det magiska ljuset. Jag vet inte vad det är eller vad det beror på, men ljussättningen i filmen är så otroligt vacker, mjuk och romantisk. Bara titta på bilderna! Så himla smickrande och så drömmigt. Sen skadar det ju inte att Audrey är vacker som få. Puss!

'Cause there's this tune I found that makes me think of you somehow and I play it on repeat until I fall asleep

Hej och glad fredag! Jag har pysslat och fixat en del nu 

på förmiddagen; strukit kläder, jobbat lite åt pappa, gjort mig i ordning och slängt upp lite fler annonser på Tradera (KOM OCH KÖP). Nu tänkte jag fixa lite lunch och sedan blir det pluggande under eftermiddagen. 

Senare ikväll åker jag hem till min Kaar och sedan ska ju vi på bio tillsammans med Simon och Andreas! Är mest av allt pepp på biopopcorn och cola hehe. Och filmen såklart, Don Jon! Trailern ser ni nedan. Joseph Gordon-Levitt har både regisserat filmen samt spelar huvudrollen. 

Efter bion kanske det blir en liten sväng ut någonstans, beror på vad vi känner för. Nu känner jag i alla fall för lunch! cyaaaa

:(

I saw you looking my way

Hejhopp! Har haft en himla trevlig helg och den är inte ens riktigt slut än! I fredags var jag ju på filmkväll med Alice och Michaela och Valter (katt). Vi lagade tacos och åt massa godis och chips och drack cola, som man sig bör på filmkväll. Och så kollade vi på The craft aka Onda cirkeln, som Alice och jag älskade när vi var små. Fortfarande ganska bra och lite småläskig! Efter den så kollade vi en film som jag velat se ett tag; Niceville aka The help. Utspelar sig på tidiga 60-talet vilket innebär fantastiska klänningar och färger. Dock är inte övriga delar så trevliga, det handlar om segregationen som var då och det är himla deprimerande. En såndär film som man tycker att alla som röstar på Sverigedemokraterna borde se så att de kan ställa sig frågan "vill vi ha det sådär igen?". För trots att man tycker att det är dåligt idag, och att rasism tyvärr fortfarande existerar, så kan man åtminstone genom sådana filmer se att vi gått lite framåt! Det var i alla fall en väldigt bra och intressant och fin film.

På lördagen var det ännu mer roliga planer! Kaar, Michela, Simon och jag gjorde lite loppisrunda. Först var det årliga loppisen i Haga som var supermysig! Det fanns ett litet pensionärsband som spelade musik, massa personer som sålde kläder, cafeér som gräddade belgiska våfflor utomhus och en himla massa människor. Köpte faktiskt inget, men det fanns allt en hel del fint. Efter det gick vi på basar på storgatan, fast där var det mest bebissaker. Det var designers som sålde massa saker, hittade lite fina tygpåsar och koppar, fast de var alldeles för dyra. Och sedan åkte Simon, Kaar och jag till Backaplan för att kolla in Bakluckeloppisen! Den var dessvärre pytteliten och bestod av fem bilar. Så vi kikade lite snabbt och bestämde oss för att gå till Emmaus istället. Där köpte jag en höstig kofta som jag ska försöka lägga upp så att den blir sådär midjekort som man vill ha den!

Och efter allt detta sa Kaar och jag hejdå till Simon, gick och handlade lite mat och läsk och Sushi! Sedan åkte vi till Kaar och hade Twin peaks-maraton hela kvällen lång. Bakade kaka gjorde vi också! Men det var skönt med en mysig hemmakväll. Nu när både Kaar och jag pluggar så hinner man inte ha heldagar tillsammans så ofta, så det är alltid så mysigt när man kan!

Så till sist idag då, kom hem till Surte för en timma sedan för att hjälpa mamma laga Créme brûlée till min systers födelsedag imorgon! Sedan tänkte jag också slänga upp lite annonser på Tradera, samt faktiskt plugga lite. Egentligen är ju lördag och söndag mina fridagar, men tänkte att jag läser några timmar idag, så behöver jag inte läsa så mycket imorgon och kan hjälpa till att fixa middagen innan släkten kommer också.
Så det är min helg! cyaaaaaaa

Känn ingen sorg

 

Så i torsdags var ju Kaar och jag på bio och såg Känn ingen sorg, eller Håkan-filmen som jag kallar den, och den var MAGISK! Blev helt otroligt imponerad verkligen. Är alltid skeptisk till svenska filmer och framförallt svenska skådisar, men denna var mycket annorlunda. Skådisarna var superbra, framförallt Adam som spelar huvudrollen. Han var helt otrolig, så sjukt trovärdig och fantastisk. 

Historien är ju baserad på delar av Håkans låtar och sedan har de liksom fyllt i och skapat en berättelse som plockar namn och händelser och känslor ur hans texter och det var verkligen välgjort. Det är en film man kan uppskatta om man aldrig lyssnat på Håkan, ogillar honom eller älskar honom. För sådana som jag som tycker mycket om Håkan är det bara en otrolig bonus att soundtracket består av hans musik och små detaljer och repliker/oneliners som man fnissar åt. 

Miljöerna är så fina, Göteborg ser ut som en helt otrolig stad och jag gillar göteborgsromantiken. Det är så Håkan. Det är på något sätt alltid så roligt när man kan känner igen platser i filmer, och här utspelar ju sig hela filmen i staden man typ bor i. Dessutom får man besöka ställen i Göteborg man aldrig besökt, till exempel Wandas (typ strippklubb på andra lång). Det blir lite som en ny stad!

Som många sagt är berättelsen både fantastiskt rolig och spännande och lika sorglig. Jag grät floder vid vissa tillfällen, och jag var ju inte direkt ensam om det. Men det var verkligen en magisk film som jag rekommenderar alla att se - oavsett ens relation till Håkan Hellström! Om jag skulle betygsätta skulle den få typ 4,7 av 5, bara för att jag vill att alla ska vara lyckliga och må bra ...... cyaaaaaa

Tillägg

Och jag får så ont i magen. Så många som dör så onödigt tidigt. Och man blir liksom så naivt förvånad, "han är med i en av de populäraste tv-serierna i USA", "det gick ju så bra för honom". Och han hade flickvän och familj och allt på något sätt. Inklusive ett drogmissbruk. Och folk som tycker att jag är löjlig för att jag är så totalt emot droger kan ju liksom köra upp något. Det är exakt sånt här som jag hatar, som ger mig ont i magen. Det är så fruktansvärt onödigt.

En av huvudpersonerna i Glee, Cory Monteith, hittades död på ett hotellrum igår. Han hade just kommit ut från rehab. Oavsett vad man tycker om Glee så är det så otroligt hemskt. Usch vad jag blir ledsen.

Vila i frid.

Water for elephants

Water for elephants fick jag gratis en gång när min dvd-spelare var på lagning och det tog otroligt lång tid att laga den. Fick välja ett par filmer som kompensation och en av dessa var just denna fina film. Hade tänkt att jag skulle kolla på den och var ju partisk eftersom:

- Utspelar sig på 30-talet = fina kläder & frisyrer
- Robert Pattinson är med (småkär sedan han var Cedric)
- Cirkus!! Även om jag är totalt emot att djur används (läs utnyttjas) på cirkus tycker jag att övriga delar är fantastiska.

Filmen har redan där tre element som gör att jag gillar den hehe. Men själva historien var sjukt fin! Många jobbiga scener (om man är djurvän), men lika mycket fint. Kärlek, slagsmål, död, ondska, vackra akrobatnummer och ett spännande perspektiv på cirkusvärlden, inifrån och utifrån. Tycker definitivt att ni som inte sett den ska se den! Hade jag gett den ett betyg hade det varit 4,5 av 5!!! cyaaaaaa

Hairspray

Ni som känner mig vet att jag inte är särskilt svart och svår när det gäller filmer, de flesta av mina favoriter är snarare tvärtom, väldigt "feel good". Jag resonerar lite som så att eftersom verkligheten ofta är sorglig och deprimerande tycker jag om att få fly in i världar där kärlekshistorier slutar fint och folk är lyckliga och har fina kläder. Jag gillar trots detta lite olika filmer, men det finns ett par genrer som ligger i topp och de är som följande:

1. Retro-filmer (hitte-på-genre, filmer som utspelar sig under perioderna 20-60tal)
2. Kostymdramer (tänk Jane Austen-baserat)
3. Musikaler (Grease, Mamma Mia mfl)

Idag råkade en av mina favoriter, Hairspray, gå på tv och därför tänkte jag säga lite om den! Hairspray är en musikal som utspelar sig på 60-talet där segregationen är otroligt påfallande och folk börjar tröttna. Tracy är en tjock och snäll tjej som älskar ett tv-program, Corny Collins show, där unga snygga, vita ungdomar dansar. Hennes stora dröm är att få vara med i programmet och få dansa med huvudpersonen, Link Larkin. Så filmen handlar helt enkelt om hennes liv och drömmar och lärdomar och allt möjligt som händer i hennes liv. Varför jag tycker om den beror helt enkelt på att den innehåller mina favoritelement;

- utspelar sig på 60-talet vilket innebär UNDERBARA klänningar, roliga frisyrer, grym musik och fantastiska miljöer
- det finns en sjukt snygg kille och det är Zac Efron som 50-talskille (han borde alltid se ut så)
- småmysiga kärlekshistorier
- det är en musikal

Så känner man sig lite deppig eller bara vill ha en mysig film att äta massa godis och popcorn och dricka cola till så rekommenderar jag denna! Nedan följer lite motiverande gif:ar.. heheheh

The Great Gatsby 2013

Dagen tog ju faktiskt inte slut efter Ullared igår! Mamma och jag lämnade mormor och sedan åkte vi hem, packade upp och kollade på våra varor lite och sedan fick jag skjuts till tåget. Skulle ju gå på bio med Alice, Michaela, Daniel och Rebecca! Alice och jag köpte en popcorn-meny och jag åt hur mycket som helst, som alltid. Kan typ äta en stor meny själv heeh. 

Till filmen då! Jag vet faktiskt inte vad jag riktigt tyckte om den. Var ju mest pepp eftersom den var 20-tal och jag visste att den skulle vara pampig. Sen fanns det ju ett par skådisar jag gillade i den också! Har ju inte läst boken, så vet inte hur filmen förhåller sig till den, men jag tyckte ändå att storyn var fin. Romantiskt och dramatiskt. Vill inte avslöja för mycket om någon av er ska se den! Men tycker definitivt att den var sevärd! Fantastiska festscener, underbara kläder, pampiga hus, lummiga trädgårdar, romantik och toppenskådespelare. Det enda jag verkligen inte gillade var soundtracket. Vet att det var någon stor grej för att bland annat Lana del Rey gjort musik och blabla, men gillade det inte alls! Fungerar verkligen inte att ha hiphop när man visar en 20-talsfest. Blir liksom ingen stämnning. Så det förstörde lite! Sen såg vi den ju även i 3D och det förstod jag inte riktigt poängen i haha. I filmen som Jurassic Park eller skräckisar kan det nog vara kul, men i "vanliga" filmer känns det lite onödigt.

Skulle jag ge filmen ett betyg skulle det nog vara 3 av 5! cyaaaaaaaaa

The Great Gatsby

PEPPEN. En nyversion av filmen the Great Gatsby har premiär den sjuttonde maj och den ska jag bestämt se! Fantastiska 20-talsklänningar, korta frisyrer med tjusiga håraccessoarer och fabulösa fester, kan knappt bli bättre. Ser ut som att det blir tillsammans med Alice, Kaar och Daniel. LÄNTGAR. Check it out!

Fyra anledningar till varför jag kollar på Glee

Detta förvånar till och med mig själv, jag minns att jag försökte kolla ett avsnitt av Glee när det kom, men inte lyckades. Varför? För att alla rollkaraktärer är sådana otroliga stereotyper och allting är superkäckt och huvudpersonen (Rachel) är ganska så frustrerande. Men plötsligt har jag nu börjat kolla på det, och har redan sett 1 hel säsong och är nu ganska så fast. Visserligen är inte det så konstigt eftersom jag har ganska lätt att fastna i tv-serier, men ändå. Därför tänker jag lista fyra anledningar till varför jag kan kolla på detta program, så att ni som ogillar programmet lika mycket som jag gjorde från början kan se att det finns små ljusglimtar!


1. Rachel Berry's kläder; hennes personlighet må vara ganska irriterande, men gillar oftast hennes  kläder himla mycket! Gjorde faktiskt en liten pinterest-kategori tillägnad dem.

 2. Sue; hon ger allt klämkäckt lite balans och gillar när hon bara river ner eleverna från trappan när de är i vägen och sånt. Och att hon alltid har sin träningsdräkt, även när hon gifte sig... med sig själv. Dock hade jag klarat mig utan "nu-ska-vi-visa-att-hon-är-sårbar-också-"-inslagen.

3. Finn Hudson; jag tycker att han är lite söt............... och mysig.

4. Det är en musikal-serie! Jag gillar musikaler och det finns himla få serier som inkorporerar detta, så därför blir jag liksom lite partisk redan från början.


Och that's it! c yaaaaaaaaaa

bästbästbästbäst

randommmmm

Upptäckte en lite udda grej när jag imdb:ade serien jag kollar på, The secret circle. Det finns nämligen en ganska stilig kille där och han har tydligen varit med i skräckfilmen som terroriserat mig sen barnsben; Village of the damned (nivet barnen med vitt hår och lysande ögon som dödar vuxna??). Han spelade i alla fall ett av de barnen. Creeeepy.

pretty little liars

Från början tyckte jag verkligen att den var töntig, det tyckte jag nästan mer än halva första säsongen. Men nu är jag helt hooked. Har kollat igenom två säsonger och de senaste avsnitten har varit sjuuuukt läskiga. Till exempel superobehagliga talande dockor i garderober och läskiga små barn.
Så rekommenderar att ta sig igenom första säsongen och sen bestämma sig  för vad man tycker! Även om man ibland blir lite trött på töntiga småsaker (typ vem har på sig 15cm klackskor till skolan??) så är storylinen bra.


ps hittade en tjej som säger exakt samma sak lolz hannamariefiddeli.blogg.se/2011/august/mina-tankar-om-pretty-little-liars.html ds