Som vanligt skriver GP ett otroligt vinklat reportage kring hur det gick till i verkligheten. Att de ljuger om saker som att "flertalet maskerade motdemonstranter" fanns på plats går att se bara genom att titta igenom bildspelet. Så trött en kan bli på denna ständigt oneutrala media.
Personligen känner jag mig inte kluven kring huruvida motdemonstrationen borde få ha genomförts eller ej, men snarare på det sätt som den genomfördes på. Jag tror mycket mer på att en aktion som de vi sett i andra delar av landet där människorna bara vänder ryggen till. Det är en sån jäkla stor gest och det visar det starka motstånd som finns mot SD:s rastistiska tankar. På det sättet spär vi heller inte på deras eviga argument om "vänsterextremister". Hur extremt är det att så tyst med ryggen mot när Åkesson talar?
Sen förstår jag absolut frustrationen och tröttheten. En blir så jävla trött på att SD ens finns och att människor faktiskt står upp för deras idéer. Jag förstår att en då vill skrika så högt en bara kan för att dessa dumma idéer inte ska få uttalas överhuvudtaget. Men jag tror också att vi i grund och botten behöver bemöta SD:s argument. För det är som det alltid är - när en inte blir hörd så skriker en högre. När människor ser SD bli ignorerade sympatiserar de. Och den där offerkoftan som Jimmie Åkesson tycker passar honom så himla bra blir starkare än någonsin.
Jag tänker avslutningsvis att det ena inte behöver utesluta det andra. Att demonstrera och skandera och visa sitt motstånd är en demokratisk rättighet. Och jag sympatiserar med den. Och är sjukt stolt över hur många som tog ställning mot rasism under demonstrationen. Men jag tycker att vi även behöver ta diskussionen eller debatten. Att demontera SD:s så kallade argument för den politik de för är viktigt. För så länge vi enbart bidrar till den där offerkoftan så kommer inte sanningen nå ut till alla. Vi behöver bryta ner SD:s politik och då behöver vi också visa befolkningen just hur dum den verkligen är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar