Hejhej! Jag har funderat fram och tillbaka kring det här med bloggande. Om att börja skriva "på riktigt", om att sluta överhuvudtaget eller kring att bara låta det vara sporadiskt som det är nu ungefär. Men Ylva är missnöjd med mitt nuvarande bröd-bloggande, så något får jag väl ändra på!
Det jag menar med riktigt bloggande är väl ungefär att hitta sig någon slags nisch där folk faktiskt intresserar sig och vill läsa bloggen. Men samtidigt vet jag inte om det är så viktigt för mig. Absolut att det skulle vara roligt och kanske på så sätt hitta likasinnade människor med stort klädintresse, men jag vet inte om jag skulle orka lägga tiden. För jag har så dåligt tålamod. Men just nu har jag ju faktiskt väldigt mycket tid så, så sett skulle jag kunna göra det. Men egentligen började ju jag blogga från början för att jag tyckte att det var kul, för mig egen skull liksom. Och så kan det väl få fortsätta vara då. Sen när man har vänner i andra länder eller på andra orter så kan det ju vara lite kul för dem att höra hur man har det. För jag känner ju likadant för dem.
Just nu är jag arbetslös eller arbetsbefriad som jag vill kalla det, men det är inte så hemskt. Jag har lyckats ha planer i princip varenda dag sedan sommaren så allt känns faktiskt ganska fint. Dock förändrar ju inte det faktumet att jag vill och kanske framförallt BEHÖVER få ett jobb. Ett litet extrajobb skulle duga bra liksom. Bara för att få lite inkomst och kanske kunna göra en kortare resa pga har reseabstinens. Drömmer om Storbritannien och fina second-handaffärer och varm choklad och soppa på pub. Så typ. Sen skulle jag vilja sluta tänka på pengar så mycket som man måste göra när man inte har en inkomst utan lever på sommarens lön. Inte tacka nej till så mycket. Kunna gå på klubb utan att känna att nu har man just slösat bort etthundrafemtio kronor bara på inträde. Slappna av lite helt enkelt.
Så just nu består mitt liv av drömmar om resor och vackra klänningar, jobbsökning, pyssel, brödbakning, fikor med kompisar, tv-serie-maraton med min pojkvän och framtidsångest. En blandning som för det mesta känns bra. Kanske att jag kan skriva lite om det ändå, för mitt liv är väl lika intressant som alla andras: inte alls och emellanåt ganska så ändå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar