at the end there's a light

Jag känner ofta att jag önskar att jag hade mer av en enhetlig stil. Jag vet att många av mina vänner tycker att jag har det (vilket gör mig glad), men jag känner inte det. Jag menar ja, min passion är sent 40-tal till och med tidigt 60-tal. Markerade midjor, vippiga kjolar, pennkjolar, tajta jumprar, lockigt hår, korta luggar, ni vet. Elegant, vackert, stiligt och sexigt. Men samtidigt gillar jag platåskor, leopardmönstrade korta fluffiga kjolar, svarta superhöga tajta byxor och allmänt klumpiga skor. För mig har det inte gått ihop riktigt. Tills jag kom på det. Jag är ju Sandra Dee OCH Sandy!

Till exempel älskar jag mina 50-talsklänningar, men när jag vi går på klubbar och annat på helgerna så gillar jag mer platåskorna och leoparkjolar. Alltså är jag Sandra Dee (snälla versionen) och Sandy (när hon är c00l) beroende på humör!! JAPP.